Jag är stolt över mig själv

Jag har i många år verkligen jobbat med mig själv. Känner att jag faktiskt kommit rätt långt och att jag är stolt över mig själv. Att jag faktiskt vågar.

Det jag vill skriva om idag är att jag verkligen inte bryr mig. Jag bryr mig inte om vad andra tycker om mig, jag bryr mig inte om vad andra tänker om det jag gör, jag bryr mig inte om att jag har stavfel i texter, att jag inte är “snygg” på alla foton osv…

Jag bryr mig inte om rätt, vinklar, ljud och ljussättning mm. Många som jobbar med just detta tycker säkert jag är galen och jag kan på ett vis förstå att det är viktigt beroende på vem vi pratar med. 

Men jag vill ju “bara” nå ut med mig själv, med hoppet om att det finns en annan väg.

Det finns så otroligt mkt jag inte bryr mig om och jag märker att det handlar väldigt mkt om att jag står stadig i mig själv. Jag vet vem jag är och jag vet vad jag vill. Jag vet även vad som är viktigt för mig, inte för andra.

Men jag märker att jag ibland svajar, när jag svajar handlar det oftast om mina riktigt nära relationer. Tex familjen eller varför skriver jag tex familjen. Det är där jag svajar, jag vill lixom inte dela allt

Vill inte att dom läser allt och jag blir lite irriterad. Jag vet inte vad det beror på men det handlar om mig. Om att sticka ut, att gå sin egen väg och kanske dela det med alla. Väldigt spännande, ska se hur jag ska jobba på denna bit.

Det ska jag jobba på, känns väldigt mkt utanför min comfort zone. Märkligt att jag inte har den zonen längre för människor jag ej känner. Väldigt spännande. Livet är verkligen en resa.

All kärlek/Johanna